14 juli 2010

Time For Change

Mina uppehåll mellan helgdagarna förklaras av min fustrerade själ.

Dem senaste veckorna har jag känt att jag är klar med att jobba som Au Pair och behöver bara hålla humöret uppe och vänta några månader tills det är slut.

Förra veckan kom Jas hem med tvillingar vilket hon skulle ta hand om för 4 veckor.
- Nu så kanske hon får adoptera dem och ha dem fulltid. Då ska hon sluta jobba och bli hemma mamma för 4 ungar. Vilket får henne att inte behöva mig. Men det är bara OM hon FÅR ungarna.
- Då har jag ett val att göra. Vill jag då byta familj och fortsätta jobba som Au Pair eller hitta ett annat jobb? Jas sa att jag kan fortsätta bo här utan hyra om vi kommer till den punkten.
Detta kanske kan vara en bra sak? Jag kanske då kan starta mitt liv som jag har väntat på att få göra hur länge som helst.

Varje gång jag stiger in i huset efter att varit hos Dave och sett hur härligt det är med eget hus, jobb och liv, känner jag bara kaos. Jag vill inte vara i detta hus jag är i nu längre.
Denna vecka har varit ett helvete. Jag känner bara att jag vill iväg. Varför stanna? Varför kan jag inte packa mina väskor nu och flytta till några vänner?

Joo - jag kan inte än. För Jas vet inte om hon får ungarna eller inte. Därför måste jag torteras med väntan.

Det är dax för något nytt. Jag vill inte vara i detta hus av ungar längre. Jag vill till ett hus med människor som mig och skaffa ett jobb som skulle göra mig lyckligare.

Im so done with this.
Only thing is, where do we go from here?

Jag måste hitta ett jobb och det ger mig panik. Jag vet inte hur man söker jobb här.
Önska mig lycka till.

Jag vet Dina., jag har inte berättat det för dig. Jag kanske ska hoppa av Au Pair-tåget vi är på. Som jag sa, vi har en massa att prata om. Längtar så hemskt till du kommer hit på fredag !
Det kommer bli så skönt att se dig igen och jag hoppas det blir som en liten semester för oss båda. Vi ses på fredag :) !

Nu är det dax för träning. Inte för att jag känner för det. Men kanske det kan leva upp mina tankar lite :)

1 kommentar:

  1. aww, det är lugnt.. vi kan snacka hela nätterna om vi vill.. då kan du kräka ur dig allt och vem vet, jag kanske har några tips att komma med eller vad som.. Ibland är det bara lättare att vara 2 :)

    SvaraRadera